Efter telefonsamtalet ”Mä luulin että sulle oli sattunut jotain kun et enää ollu facebookissa!” valde jag att öppna min profil igen. So much for my experiment.
nobook
Jag löste problemet genom att ta bort mig själv från facebook istället. Någon dag kommer jag tillbaka igen. Jag ska se om jag har ett riktigt liv också eller om allt bara händer på facebook.
BFF
Jag funderar på att bara ha ett facebook konto där jag är vän med mänskor jag verkligen umgås med. Och förstås vänner som jag inte umgås med på grund av att de bor någon annanstans. Men det känns lite jobbigt att ta bort mänskor från facebook. Jag har gjort det förr och det känns som att jag skulle vilja förklara för dem Alltså, det här betyder inte att jag tycker illa om dig. Jag gillar dig men vi umgås ju inte alls/ känner egentligen inte varandra/ har ingenting gemensamt längre.
Är jag den enda som tycker att man kanske inte behöver upprätthålla kontakten med alla människor man någonsin träffat? Jag har träffat alldeles underbara människor som inte längre är en del av min vardag. Jag har hellre kvar goda minnen av dem och blir hellre glatt överraskad då jag träffar dem tre år senare på en fest hemma hos någon gemensam bekant än att jag håller fast vid dem på facebook. Eller så blir jag glatt överraskad av ett postkort, eller över att de kommenterar på min blogg, eller att de kommer emot mig på gatan. Ibland får jag lite ångest över fb.
Är jag helt knäpp?
i have a cunning plan
Foto från?
Min plan att skriva gradu i höst har inte gått så bra. Men jag är van vid långsamma starter på 6-12 månader. I’m staying cool.
prime(r) suspect
Då jag var yngre tyckte jag att det ibland kunde vara onödigt dyrt att köpa ett schampo för över fyra euro då man kunde få ett för två. Frissorna övertalade mig så småningom att köpa schampo från salongen. Plötsligt kändes inte 15 euro så farligt. En gång köpte jag en hårinpackning för 30 euro. Det kändes inte heller så farligt.
Samma sak gällde hudprodukter. Utan att jag märkte det samlade jag på mig produkter som skönhetsindustrin tyckte jag definitivt borde ha. ”Aaaah, en primer?! Självklart behöver jag en primer!”
En kväll då jag stod i duschen började jag fundera på hur många olika produkter jag utsätter mitt ansikte för varje dag. Ansiktstvätt, ansiktsvatten, serum, kräm, primer, concealer, foundation, puder, rouge. Jag försökte hitta skonsamma produkter med så korta ingredienslistor som möjligt. Den här hösten har jag tvättat ansiktet med olivtvål och smörjt in ansiktet med en baskräm. Det passar mig utmärkt.
Jag har börjat läsa vad produkter innehåller och har hittat silikoner i det mesta. Min hy kändes så mjuk och len efter att jag applicerat min primer. Eller egentligen kändes inte min hy så mjuk och len, utan silikonlagret på mitt ansikte kändes mjukt och lent. Min foundation innehöll också silikoner. Och alla mina hårprodukter. Enligt en frissa är de silikoner som finns i dyra salongsprodukter inte skadliga för håret. Jag har ändå valt att köra silikonfritt (och inhemskt och billigt) for now för att se vad som händer.
Det kan hända att cocktailen av skönhetsprodukter inte påverkade mig nämnvärt men det hela började bara kännas så onödigt för mig. Varför ha sju produkter om jag klarar mig med tre? Om inte annat så blir det billigare för mig och lite färre tomma förpackningar i skräpkorgen (fast lite tråkigare att gå på KICKS och Stockmann).
Ps. Jag ber om ursäkt för min rubrik. Dåliga skämt går i släkten.
from dusk till dawn of the dead
Jag duschar med badrumsdörren låst efter att ha sett på the Walking Dead. Och ibland kollar jag under sängen bara för att vara på säkra sidan.
Är det bara jag eller är ni likadana?
:D
Jag bekantade mig med den norska komikerduon Ylvis i Jennys blogg. Kolla igenom youtubeklippen. Ring og spring är en stor favorit här hemma hos mig!
Tack Jenny!
award season
När man tagit emot Le Blog Award skall man länka till den man fått den av, svara på 5 frågor och ge den vidare till 5 bloggar med mindre än 100 följare. Jag fick denna uppgift av Oscar ”för att Miskju har så många lika intressen som jag (bl.a. gatukonst) att jag alltid tycker det är intressant att titta in här!” Tack Oscar! Det har tagit ett tag för mig att komma igång men här kommer svaren!
1. Varför började du blogga?
Jag skulle skriva en blogg som mina vänner kunde läsa medan jag studerade i Oslo. Jag tyckte det var ganska kul att skriva och valde att fortsätta även efter att jag kommit hem därifrån.
2. Vilka bloggar följer du?
Jag läser mina vänners bloggar. Jag har många vänner som bor i andra städer och genom deras bloggar får jag i alla fall regelbundet veta lite om vad som pågår i deras liv. Dessutom skriver de så himla bra så det är både underhållande och tankeväckande texter jag får ta del av. Sånt gillar vi! Så brukar jag kika in hos Hanna Persson och Lille också.
3. Favoritfärger?
Åh, det beror så mycket på färgkombinationer. Svårt att säga. För att göra det hela ännu jobbigare för er kan jag tillägga att det bästa är då färger låter gott som min lärare en gång sade.
4. Favoritfilm?
Amélie. Ingen film har kunnat klå den ännu.
5. Vilket land/länder drömmer du om att besöka och varför?
Danmark, för att jag tror att Köpenhamn är my kinda place. Jag vill bo i en stad där man målar hus i fina färger. Men förstås drömmer jag om att resa till New York, Nya Zeeland och andra städer och länder långt borta. Fast just nu skulle min mamma och hennes kompis gärna få visa mig runt i Kroatien. Det skulle jag gilla allra bäst.
Jag skickar stafettpinnen vidare till
Minna för att hon är min kvinna, min gudinna, min väninna. (Det där har jag hållit på med i fem år nu men jag kan inte sluta utan professionell hjälp tror jag. Trumhinna, grevinna… Sorry, Minna!)
Jessica för att hon antagligen är den coolaste tjejen på planeten. (Word.)
Nora för att hon antagligen kommer att ha sjukt otippade svar. (Eftersom allting Nora säger är totalt otippat. Narwhals, anybody?)
Mira för att hon får mig att skratta och dessutom är helt cool då jag spottar henne rakt i ögat. (Ett misstag, I swear!)
Jenny för att hon är bäst på maratonkaffeträffar. (Vi träffas nästan aldrig men nu kan jag i alla fall få veta vilken hennes favoritfärg är! Oj, vad jag har gått omkring och funderat på det!! )
Om ni redan har svarat på blog award frågorna så får ni väl skita i det då. Och om ni har mer än hundra läsare och blev sårade för att jag trodde ni hade en liten pluttblogg som jag så ber jag om ursäkt! :)
<3
mirat, norat, borat
På lördag var vi på galaxens, kanske till och med universums bästa spelning. T-Bone Sextet fick oss att tokdansa, skratta och jubla. De gav oss gåshud flera gånger om och fick oss att tro att vi var kungarna av hiphop. (”I said a hip hop a hip a hibidibi hibidoobi hmmmhm du duu du don’t STOP!”) Igår var Mira och jag hemma hos mig och fick senare sällskap av en krasslig Lotta. Trapphusgrannen Lotta knackade på men skickades tillbaka hem eftersom Mira hade somnat. En timme senare satt en sömndrucken Mira runt bordet med Lotta, Nora och mig. Senare vågade vi oss ut i den mörka lördagskvällen en stund och avslutade kvällen efter två timmar i stadens nattliv. De bästa dagarna är de dagar då en vän sover i min lägenhet och jag får tassa runt på tå och se på Svenska Hollywoodfruar med volymen nerskruvad. Mysigt och skönt.
(bilden lånad av Mira)
la fée verte
I veckan mådde jag som sagt inte så bra. Först trodde jag att det berodde på att jag vakat hela natten och att min kropp inte hängde med. Men sedan började jag tänka efter lite. Jag dricker sällan och är inte så förtjust i alkohol, mest för att det inte finns så mycket jag tycker att är gott. Jag dricker helst vatten eller mjölk. Men det sistnämnda känns kanske lite fel på krogen.
Förra helgen var ett undantag. Sangria, fresita och absint. Kvällen fortsatte som vanligt, vi dansade natten lång och gick hem via grillen. Nästa eftermiddag vaknade jag och tyckte att världen kändes lite tyngre på mina axlar igen. På måndag sov jag igen ända in på eftermiddagen och tyckte att världen fortfarande tyngde ner på mig. Jag insåg att jag inte satt foten utanför min lägenhet sedan jag kom hem på lördag. Jag hade endast sovit, sett på film och skapat ett diskberg. Då tog jag mig i nackskarven och gick på yoga. Men två dagar senare kändes allting fortfarande skumt. Jag sov till klockan två på eftermiddagen, var vaken ett par timmar på dagen, somnade om och vaknade på kvällen. Jag kände igen mönstret alldeles för väl. Då slog det mig plötsligt att jag faktiskt relativt nyligen börjat må bättre och fortfarande äter mediciner mot depression. HUR smart är det då att häva i sig alkohol? A one way ticket to Depressionville, please.
Igår dansade jag igen natten lång men lämnade shottarna kvar i flaskan. Idag har jag varit smått trött men har njutit av varje vaken sekund. Jag har heller inte haft något behov av att sova på dagen. Alkohol i rätt mängder och i rätt sällskap kan höja fiilisen, jag förnekar inte det. Men alkohol är nog en lömsk jävel.
lat
Jag testade en ansiktsprodukt som gjorde min hy lite rödflammig. Jag ville se om flammigheten lagt sig men orkade inte stiga upp och gå till spegeln så jag öppnade Photo Booth istället.
